TW sexuella övergrepp och ätstörningar.
hon tror att hon var elva år när det hände, tidsuppfattningen är diffus och svåråtkomlig. men hon minns sig själv som elva år och det är det viktigaste. hon var ett barn som älskade hästar och dans, som vilket annat barn som helst.
ibland händer det saker i världen som kan vara svåra att påverka. tåg spårar ur och elvaåriga flickor blir utsatta för sexuella övergrepp.
tolv år gammal stoppar hon fingrarna i halsen för första gången. en klasskamrat sa att hon inte var lika smal längre och i en bok hade hon läst att man kunde göra så när sådana saker händer. hon blöder ofta ur munnen och fryser konstant men klasskamraten slutar kommentera hennes kropp.
hon är tretton någonting. tältar med sina vänner och får sin allra första panikångestattack. den kommer från ingenting och hon drunknar. ett slags mörker äter upp henne inifrån, det äter upp hennes lungor och hjärta och river stora hål i själen. inte långt därefter färgar hon håret svart och stänger in sig på sitt rum och i sig själv. hon blir kär i en tjej för första gången och skär det första snittet i huden.
när hon är fjorton och både håret och livet börjat bli ljusare så blir hon våldtagen. hennes långa, späda kropp ger upp och går av. hon fortsätter ligga med sin våldtäktsman i flera veckor innan han kastar bort henne som en trasig leksak. hon är inte värd någonting, hon vet om det och när hon blir lämnad av sin våldtäktsman där vid vägkanten så gråter hon. ingen får veta någonting. hon är smutsig och trasig och fortsätter använda sex som självskadebeteende tills hon fyller tjugo.
en pojke kommer in i hennes liv när hon är femton. han lyfter upp henne och gör henne glad igen. i nästan tre år står han vid hennes sida innan hon lämnar honom. gymnasiet är ett svart hål.
hon går ner sju kilo på tre veckor när hon blir inlagd på psyk som nittonåring. hennes kropp är fylld med djupa sår som aldrig slutar blöda och läkarna skäller på henne att hon måste sluta plocka krossat glas när hon är ute och röker, annars får hon inte gå ut. hon äter en gång om dagen i tre veckor och behåller ingenting. hon får starka mediciner och kvinnan som sover i samma rum gråter varje natt. när hon kommer hem från psyk fortsätter hon skada sig själv och överdoserar sömntabletter alldeles för ofta.
hon tror att hon var elva år när det hände, tidsuppfattningen är diffus och svåråtkomlig. men hon minns sig själv som elva år och det är det viktigaste. hon var ett barn som älskade hästar och dans, som vilket annat barn som helst.
ibland händer det saker i världen som kan vara svåra att påverka. tåg spårar ur och elvaåriga flickor blir utsatta för sexuella övergrepp.
tolv år gammal stoppar hon fingrarna i halsen för första gången. en klasskamrat sa att hon inte var lika smal längre och i en bok hade hon läst att man kunde göra så när sådana saker händer. hon blöder ofta ur munnen och fryser konstant men klasskamraten slutar kommentera hennes kropp.
hon är tretton någonting. tältar med sina vänner och får sin allra första panikångestattack. den kommer från ingenting och hon drunknar. ett slags mörker äter upp henne inifrån, det äter upp hennes lungor och hjärta och river stora hål i själen. inte långt därefter färgar hon håret svart och stänger in sig på sitt rum och i sig själv. hon blir kär i en tjej för första gången och skär det första snittet i huden.
när hon är fjorton och både håret och livet börjat bli ljusare så blir hon våldtagen. hennes långa, späda kropp ger upp och går av. hon fortsätter ligga med sin våldtäktsman i flera veckor innan han kastar bort henne som en trasig leksak. hon är inte värd någonting, hon vet om det och när hon blir lämnad av sin våldtäktsman där vid vägkanten så gråter hon. ingen får veta någonting. hon är smutsig och trasig och fortsätter använda sex som självskadebeteende tills hon fyller tjugo.
en pojke kommer in i hennes liv när hon är femton. han lyfter upp henne och gör henne glad igen. i nästan tre år står han vid hennes sida innan hon lämnar honom. gymnasiet är ett svart hål.
hon går ner sju kilo på tre veckor när hon blir inlagd på psyk som nittonåring. hennes kropp är fylld med djupa sår som aldrig slutar blöda och läkarna skäller på henne att hon måste sluta plocka krossat glas när hon är ute och röker, annars får hon inte gå ut. hon äter en gång om dagen i tre veckor och behåller ingenting. hon får starka mediciner och kvinnan som sover i samma rum gråter varje natt. när hon kommer hem från psyk fortsätter hon skada sig själv och överdoserar sömntabletter alldeles för ofta.
jag är ju frisk nu. jag äter hälsosamt för att hålla min fysiska sjukdom i schack, jobbar heltid och lever faktiskt ett helt fantastiskt liv. jag blev klar med min terapi i höstas och kan till och med njuta av sex nu, något jag aldrig trodde skulle vara möjligt.
ändå händer det ungefär tre gånger i veckan att jag tappar allt och kollapsar. jag kräks självmant, river upp nya sår på huden och skakar okontrollerat. men hellre tre gånger i veckan än tre gånger om dagen. en dag kanske jag kommer kunna säga att nej det händer aldrig längre och faktiskt mena det, men jag är inte där än och så får det helt enkelt vara. jag har aldrig mått så bra som jag gör nu, jag är så otroligt tacksam över mitt liv. jag kan inte begära mer än så.
behövde bara få skriva av mig. godnatt!
ändå händer det ungefär tre gånger i veckan att jag tappar allt och kollapsar. jag kräks självmant, river upp nya sår på huden och skakar okontrollerat. men hellre tre gånger i veckan än tre gånger om dagen. en dag kanske jag kommer kunna säga att nej det händer aldrig längre och faktiskt mena det, men jag är inte där än och så får det helt enkelt vara. jag har aldrig mått så bra som jag gör nu, jag är så otroligt tacksam över mitt liv. jag kan inte begära mer än så.
behövde bara få skriva av mig. godnatt!