Böcker att införskaffa / note to self
Jag älskar att läsa böcker. Mestadels romaner med vackra, mystiska huvudkaraktärer och djupa magiska skogar. Men på senare tid har jag blivit mer och mer fast i böcker som handlar om verkligheten. Händelser som utspelar sig i den riktiga världen, i min värld. Biografier och fakta, två genrer som jag aldrig brytt mig om förut har jag nu kört in mig i totalt. Speciellt böcker om människans svagheter och rättigheter.
Mitt sockerberoende vet ni om vid det här laget. Det är min värsta fiende, trots att jag inte kan släppa taget om den lömska drogen socker. Men jag har inte gett upp än, och nu har jag hittat lite litteratur som handlar om precis det som jag lider av:
- Sockerbomben av Bitten Jonsson
- Vitt begär av Gunilla Sahlin
- Sötsug av Johan Frisk
Så dessa böcker ska jag införskaffa så fort min plånbok tillåter.
Jag har haft feber och magont hela dagen idag. Så jäkla trist. Har alltså legat i sängen med frossa och kallsvettningar fram till nu, och inte fått ett smack gjort. Godissuget har bränt märken i min själ och till slut slängde jag på mig de varmaste kläderna jag hade och gick till ica och köpte en påse med färgglatt smågodis. Jag tänkte inte skriva ut det här först för att jag skämdes så mycket över mig själv, men jag inser nu att ifall jag fortsätter gömma mitt beroende inom mig så kommer jag aldrig ta mig loss - jag behöver skämmas och lära mig av mina egna misstag. En vacker dag ska detta ta slut och jag insåg idag att det måste ske nu.
En fin persson på instagram sa till mig att godis har man all tid i världen att äta när man blivit gammal, och det är verkligen sant! Innan intalade jag mig alltid att jag kan äta godis nu, för att jag fortfarande är ung och inte överviktig. Hah! Om jag fortsätter såhär så kommer jag aldrig bli den människa jag vill vara, jag kommer aldrig kunna fortsätta vara stolt över mig själv.
Om ett år vill jag kunna tänka: "gud vad glad jag är att jag inte åt den där sista godisbiten för ett år sedan!" jag vill om ett år kunna se tillbaka till den här tiden och bara tänka att jag kommit hur långt som helst.
Så ska det verkligen vara.
Jag slängde godispåsen trots att den inte var slut. Jag slängde de där äckliga, färgglada sockerbomberna och stekte ett halvt paket bacon och en chorizo istället. Jag tänkte att godiset inte kommer göra mig friskare eller piggare, men det kommer däremot riktig mat göra - och trots att mitt hjärta är i sockerchock nu så mår jag mycket bättre efter att ha slängt godiset och ätit en riktig måltid med fet, härlig mat.
Det är det jag måste komma ihåg. Jag lever bara en gång och jag tänker ta vara på den tiden!
Viktigt att reflektera över när man läser det här inlägget (och hela lchf-bloggen med för den delen) är att jag då fortfarande var ätstörd, allt handlade om min vikt och att jag skulle vara perfekt och liknande. mycket vikthets och tvångsträning. jag är så glad att jag släppt det och blivit frisk. I'm a free bitch baby.
övrigt att tillägga: sockerbomben som jag länkade där uppe håller jag på att läsa nu, typ två år senare sådär, och jäklar vad bra och nyttig den är! mina hjärnkunskaper EXPLODERAR verkligen. läs den, sockerberoende eller ej! hon tar upp alla sorters beroenden i den, men främst socker. så jäkla bra.